Så kan Tanklös djärvhet användas i en mening
- Var övertygad, vidtog jag, att om din mor skulle misstycka min djärvhet att stiga upp " - Min mor ?
- var allt vad frun svarade på min djärvhet.
- Adele fortsatte nu att tala med stigande djärvhet.
- Jo — ty hon är hvarken elak eller dålig — bara ytlig och tanklös, och kan förändras.
- En sådan djärvhet som att närma sig en människoboning hade de inte tilltrott honom.
- Sonen presenterade och den unga flickan yttrade några urskuldande ord för sin djärvhet.
- Och djärvhet !
- Och lef, i blomman af din kraft, ej blott, Lik syrsan tanklös, för den dag, som går, Men för hvad bäst och ädlast du förmår !
- Men varken von Hancken eller min rock tillstadde en sådan djärvhet, utan blev det min lott att bland bondungarna vid fönstren kika in på ståten.
- Han kände på sig, att han ej utan djärvhet, kanske hårdhet, inträngde i en tyst lidande själs förtroende.
- Så tanklös jag är.
- Att Ester är en liten god, men tanklös varelse, som är så ifrig att göra alla nöjda, att hon lofvar mer än hon kan hålla.
- Du vet ju att jag tycker om dej även om du är glupsk och tanklös.
- här i dag afser att förhindra någon tanklös handling.
- Olycklig, harmfull, trött, förbittrad på hela världen, stirrade han nästan tanklös rakt framför sig.
- Så tanklös, min älskling — inte passar det för dig — det där bruka ju alltid marskalkarna —
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
